Baklängeshistorikern

Etikett: Julius Caesar

  • 1587

    —

    av

    admin
    i , , ,

    Nu blir det faktiskt ganska blodigt och kladdigt på flera fronter; ursäkta. Mary Stuart (även känd som Mary, Queen of Scots), som sedan drygt arton år tillbaka fördrev sin tid i karant…förlåt, husarrest med att delta i den ena katolska komplotten efter den andra, hade nu syndat på nåden tillräckligt länge, tyckte Elizabeth I:s rådsherrar.…

  • 1595

    —

    av

    admin
    i , ,

    Dagen efter idus martiae (då Julius Caesar gick på sitt sista togaparty) heter som vanligt 16:e mars, och då var det minsann en annan upplyst despot som inte lydde rådet från välmenande tipsare, utan gick på kalas i kalasbyxor och blev ihjälpuffrad (se 1792), och då var det alltså min favoritkung Gustav III som sorgligen…

  • 1596

    —

    av

    admin
    i

    Shakespeare lyckades detta år för faderns räkning skaffa rätten att inneha ett heraldiskt vapen som bekräftelse på familjens frälsestatus (ansökan baserades på faderns tidigare karriär – vi kommer till den om några år – och släktskapet med Arden-ätten, plus naturligtvis en drös undansmugglade skattekronor). Nedan syns en skiss till vapensköld för ”Shakespeare the Player”, toppad…

  • 1635

    —

    av

    admin
    i ,

    En annan sak som händer när man langat överdoser humaniora en hel dag är att man totalt förlorar räkneförmågan. 1636 är året då Julius Caesars ballerinakjol slutligen slokade; 1636-1666 är också åren för det trettioåriga kriget mot paleologismerna; i vår baklängestid är Gondar däremot bara en glimt i stadsplanerarnas öga än så länge (det var…

  • 1636

    —

    av

    admin
    i ,

    Detta år dog Julius Caesar – ja faktiskt, för till skillnad från vad många tror var Julius Caesar engelsk domare och parlamentsledamot, född 1557 (eller möjligen 1558) som son till en italienare som förirrat sig norrut ända från Treviso till Tottenhamn; ’veni, vidi, vilse’ kan man väl kanske säga. Denne engelske Caesar var väl också…

  • 1752

    —

    av

    admin
    i

    Nu blir det rörigt. År 1752 migrerade britterna från den julianska kalendern (döpt efter Julius Caesar) till den gregorianska kalendern (döpt efter påven Gregorius XIII). Vid det laget hade de flesta katolska länder redan hoppat på den påvliga ordningen, men de protestantiska förblev kejsarkalenderkramare ett tag till – inte för att de tyckte det var…