Etikett: dagbok

  • 1587

    Nu blir det faktiskt ganska blodigt och kladdigt på flera fronter; ursäkta. Mary Stuart (även känd som Mary, Queen of Scots), som sedan drygt arton år tillbaka fördrev sin tid i karant…förlåt, husarrest med att delta i den ena katolska komplotten efter den andra, hade nu syndat på nåden tillräckligt länge, tyckte Elizabeth I:s rådsherrar.…

  • 1588

    ”I have the body of a weak, feeble woman; but I have the heart and stomach of a king, and of a King of England too.” 1588 är året då Elizabeth I fyrade av sitt berömda pep talk till trupperna vid Tilbury, och England gjorde det omöjliga och besegrade Spaniens så kallade ”oövervinnerliga armada” om…

  • 1602

    Den andra februari detta år (eller möjligen på småtimmarna den tredje?) kom juridikstudenten John Manningham hem från en kul fest i Middle Temple Hall, alltså typ AF:s Stora Sal i det som fortfarande är juristernas campus i London. (Är detta rätt tillfälle att tala om att jag också har varit i denna vackra sal på…

  • 1611

    Kommer ni ihåg Marie Mountjoy, Shakespeares hyrestant? Både hon och hennes man brukade konsultera en viss Simon Forman (läkare, astrolog och magiker) för både åkommor och förutsägelser; en gång sökte hon även Forman för ett problem som hennes man garanterat aldrig hade: hon trodde sig vara gravid, och det med den hemlige älskaren i sybehörsbranschen…

  • 1614

    Detta år var en man vid namn Thomas Dallam fullt upptagen med ett fullskaligt jätte-Lego: han var musiker och orgelbyggare, och byggde en orgel till Eton College, så att de små snorvalparna där, Boris Johnsons föregångare, kunde få allra finaste ackompanjemang till sina målbrottsröster i psalmerna vid morgonsamlingarna. Dallam var ingalunda novis på området; han…

  • 1660

    inträffade restaurationen av monarkin i England; folk hade som sagt hunnit bli rejält trötta på puritanerna redan när Oliver ’ingen-fotboll-på-söndagarna’ Cromwell regerade, och när hans son Richard tog över blev det helt enkelt en Cromwell för mycket. En följd av restaurationen var att teatrarna, som varit stängda ända sedan inbördeskriget, och förblivit stängda under puritantiden,…

  • 1663

    Pepys var också oerhört förtjust i skvaller, särskilt om kungen, hans mätresser och hans kompisar. En kungakompis som just detta år lärde sig dåligheter på kontinenten blev så småningom ett av Londons favorit-skvallerobjekt: den begåvade poeten, hovmannen och rucklaren John Wilmot, Earl of Rochester. Denne dyker upp flera gånger i dagboken; Pepys besöker rika släktingar…

  • 1664

    En annan sak Pepys var tokig i var kvinnlig fägring – så tokig att det bekymrade honom ibland; han talade om det som “a strange slavery that I stand in to beauty, that I value nothing near it”. Ofta är det random puma i butik, på gatan eller i teatersalongen (“it was my fortune to…

  • 1667

    Vi fortsätter samlarserien ’saker Samuel Pepys var tokig i’ med teater (i vilket han kanske ändå var allra, allra mest tokig). Nästan varje nytt år i dagboken börjar med ett nyårslöfte att skära ner på antalet teaterbesök – ett löfte han sällan lyckas hålla: teaterbesöken är lika täta som förut, fast nu med dåligt samvete:…

  • 1669

    Nu blir det roligt i några år. Mellan 1660 och 1669 skrev en Londonbo vid namn Samuel Pepys dagbok varje dag, om stort som smått. Pepys verkar ha varit en man som var närmast maniskt (och obotligt) intresserad av livet omkring: sidorna flödar över av skvaller, politik, pesten, kungligheter, vidlyftigheter (egna och andras), älskarinnor (egna…