Nu blir det lite sorgligt igen, på ett lite Dödsdansen-äktenskapligt sätt. Prins Gustav (sedermera Gustav III) gifte sig detta år med Sophia Magdalena av Danmark. Att säga att äktenskapet blev olyckligt är nog en underdrift. Gustav III tyckte om att omge sig med livliga, begåvade, musikaliska och konstnärliga teaterapor av båda könen; stackars Sofia Magdalena däremot var stel, blyg och tillbakadragen – eller stolt, kylig och högdragen (beroende på om man frågade en vän eller en fiende). Redan året innan giftermålet skrev Gustav till vännen greve Bielke: ”Grevarna Horn och Löwenhielm /…/ har sagt mig, att jag skulle ådra mig hela nationens hat om jag tackade nej /…/, och att jag kanske skulle ge upphov till krig genom min vägran /…/. Om jag å andra sidan samtycker till giftermålet stöter jag mig för evigt med Kungen och Drottningen, och gör därigenom Prinsessan lika olycklig som mig själv.” Sophia Magdalena fick mycket riktigt bums ett gigantiskt svärmorsproblem på halsen; drottning Lovisa Ulrika ogillade henne från första nanosekunden, och sa redan om hennes postorder-porträtt att hon såg dum, spånig och väldigt korkad ut; sedan lär hon ska ha vänt sig till hertig Karl, Gustavs lillebror, och sagt: ”Hon skulle passa bättre som hustru åt dig.” Var hertig Karl dummare än sin bror? Återigen, har påven en rolig mössa?
Lämna ett svar