I Ryssland föddes Ivan den förskräcklige, som äldste son till Vasili och Elena Glinskaja (vilket låter som det där obligatoriska ryska paret som vinner konståknings-VM vartenda år). En händelse som ser ut som en tanke är att Erasmus av Rotterdam detta år utkommer med en handbok om barnuppfostran (De Civilitate Morum Puerilium Libellus), men det mesta vi vet om den lille Ivan tyder väl på att Vasili och Elena aldrig läste den.
Annars verkar det mesta handla om Reformationen detta år: i Tyskland skrevs och ratificerades Augsburgska bekännelsen, föga förvånande i just Augsburg; Gustav Vasa hade kyrkklocke-insamling i Sveriges alla socknar; Henry VIII:s litterära och legala spejare finkammade Europas bibliotek (man lyckades till och med ljuga sig in i Vatikanens bibbla) efter skilsmässounderlag, och ordnade disputationer mellan lärde män, och nedkom året därpå med luntan ”The Determinations of the Most Famous and Most Excellent Universities of Italy and France, that it is So Unlawful for a Man to Marry his Brother’s Wife, that the Pope hath No Power to Dispense Therewith”. Det är alltså tämligen lätt att se vilken vinkel Henry sköt in sig på för att få sin skilsmässa (vi återkommer till det när han väl gifter sig, 1509). Jag har inte läst verket ifråga – det är det inte många som har – men tydligen kom 53 akademiska institutioner fram till att svägerskegifte var så himla fel och fult och incestuöst och olagligt att det därför var ogiltigt även om påven givit sitt samtycke; 42 andra kom fram till att det VAR giltigt, och fem kunde inte bestämma sig. Ingen jättemarginal till Henrys fördel, alltså – men Henry ba ”All systems are GO”, la i en växel och brände iväg.
Jag bifogar tre bilder av elaka clowner, men en av dem har också ett slags pareidolia inbyggt: på avstånd ser man Ivan som just elak clown, tittar man på nära håll ser man Ivan som ännu elakare pappa, ägnande sig åt alternativ barnuppfostran (se 1579).
Lämna ett svar