Idag ska vi tala om svågerpolitik. Detta nådens år 1458 dog det många viktiga och mäktiga människor – däribland den förste påven med efternamnet Borgia, nämligen Callixtus III (en icke särdeles kyrkligt sinnad man som tidigare var Juris professor, universitetsrektor och diplomat, och som studerat grammatik, logik och de sköna konsterna snarare än teologi). Callixtus sörjde för Borgia-återväxten genom att utnämna två brorsöner till kardinaler – ett (åtminstone för en opartiskt sinnad vaniljlutheran) något förfärande förfarande som var så vanligt att just kardinal-brorson, ”cardinalis nepos” på latin, är själva ursprunget till termen nepotism. Inte heller var Callixtus på något sätt värst med sina två; som exempel kan nämnas att en av hans företrädare på den heliga stolen vid ett enda tillfälle utnämnde hela sex stycken; det måste alltså ha varit rena von Trapp Family Singers i Vatikanens trapphallar under dessa år. Bilderna: lika som bär?
Lämna ett svar