Hertigdömet svenska Estland (1561-1721) uppstod detta år. Låt oss ta detta faktum till intäkt för lite hets mot folkgrupp: ett fullständigt besinningslöst, barnsligt, omoget, ocensurerat och lite psykopatiskt fnissigt drivande med estniska egennamn. Vi har ju i princip inte gjort annat än skrattat åt namn i tvåhundrafemtio år, men då har det handlat om nån enstaka Brynjólfur, Attakullakulla eller Dodo von Knyphausen. Nu är det alltså frågan om ETT HELT LAND där vart och vartannat namn provocerar frågan ”Skällsord, sjukdom, maträtt, spel-avatar, Bolibompafigur, IKEA-möbel eller bara doppräst som knaprat på svamparna i skogen?” Alltså, alla kära estniska vänner, sluta läsa nu, för nu blir det politiskt inkorrekta och helt orättvisa påhopp.
Låt mig börja genom att till exempel berätta att det finns en estnisk orienterare som, redan innan hon klafsade fram i det svenska myrlandskapet i O-ringen häromåret, hette Ülle Pöldoja. Det finns också en framstående estnisk barocksångare som heter Uku Joller (kanske en gossopran, tänker ni, men nix pix, Uku Joller är bas). För några år sedan kammade någon envis svensk systematiskt igenom i klasslistorna för ett par estniska gymnasieskolor, och kom upp med ett pärlband av surrealistiska namn: Allan Nurk, Olga Pint, Hertha Must, Anna Villig, Adele Bollverk, Ellinor Mandel, Aivo Velling, Pille-Riin Pöllu, Peep Elevant, Sirje Subbe, Viivi Pilt, Ingrid Sinka, Enn Kabel, Irma Valk, Elerin Öövel, Varje Kullerkupp, Andra Puss, Ellen Burk, Luule Mikser, Urve Sokka, Pille Papp, Jüri Tönts, Erich Suurkivi, Irma Värk, Kaja Pung, Ene Soopa, Piia Porr, Siiri Tölp, Enn Pikk, Rudolf Vunderbaum…
Det är ungefär här man börjar misstänka att de bara driver med en. ”Jag vill inte sitta mellan Aino Pork och Inga Kasler; jag är vegetarian.” Anna Villig och Piia Porr bara måste ju vara pseudonymer i en bransch man helst vill slippa vill veta något om, och tanken skyggar även något inför sängkammardiskussionerna hos det omaka paret Aimi Säks och Eve Niks.
Hur har det blivit så här? Tja, jag har ingen aning, men sådant har ju aldrig hindrat oss Facebookhistoriker från att ha en teori: jag tror att det är en huvudsakligen intern konspiration – inte alls hets mot folkgrupp, alltså, utan snarare est mot folkgrupp. Om man är kärleksfull estnisk förälder och inte vill att barnen ska dra utomlands, utan lite själviskt vill hålla dem kvar hemma i det egna landet, vad gör man då? Jo, man döper dem till namn som absolut inte funkar i tvärsöver Östersjön. På samma sätt som man inte kan komma som svensk Jerker eller Titti till engelskspråkigt land utan att möta viss munterhet, är det svårt att tänka sig att det över huvud taget går att ringa och söka jobb när man heter Leida Kass eller Enn Soopa. Och skulle du ta din hund till veterinären Priit Lööper? Eller dagligen klara att, utan att bryta ihop, träffa kollegorna Elise Suurmann, Alfred Vurm, Evi Nupp, Endel Viital, Vilma Rull, Urmas Sukk, Malle Krass, Lembi Tuur, Viivi Vunk, Gerty Trikk, Selma Toppa, Merle Sööt, Ulvi Kritt, Tarvo Piip, Tarvo Pukk, Vambola Lugna, Rutt Pajos, Kalle Kolk, Tönu Kukk, Ly Näppo, Viivi Vutt, Valdur Kull, Heili Härma, Kalle Vintre, Külli Krull, Kulla Koobas, Ulve Link, Maire Nurken, Heli Rokk, Area Viiru, Heinar Koppel, Andres Sula, Leida Kass, Artur Takk, Evald Kikk, Krista Lapp, Inga Riik, Ülle Kink, Epp Sulg, Kaire Paja, Sille Servet, Varje Sikk, Anne Tops, Aksel Pulk, Ülle Lupp, Piret Karp, Leelo Pust, Kaja Järv, Anne Saksniit, Eive Kabel, Anti Kreem, Ave Martin, Janne Jams, Säde Otsa, Enn Lamp, Sirli Pikkur, Katrin Link, Reet Rinken, Helerin Arm, Priit Post…
Ja, jag skäms. Men fnissar fortfarande.
Lämna ett svar