Idag ska vi tala om ananas. Jag har väntat hela 1700-talet på en överbliven dag att skriva om ananas, men nu är det nästan slut på århundradet, så idag får det bli. Redan 1493 hade Columbus mött sin första ananas på Guadelope, och européerna, som omedelbart attraherades av frukten nästan lika mycket för dess grafiskt taggade yttre som för dess sötslafsiga innehåll, ägnade de närmaste tvåhundra åren åt att försöka övertala den stingsliga, överkänsliga och väderberoende klumpen att växa på lite närmare håll. Det gick så där; holländarna lyckades så småningom övertala den att låta sig transplanteras till vissa kolonier med tropiskt klimat, men den lackade ihop och dog en tjurigt envis död så fort man försökte lirka den norr om ekvatorn. Under andra halvan av 1600-talet blev man emellertid allt bättre på att transportera de griniga frukterna, och ett fåtal kunde nu sippra in till de allra mest exklusiva europeiska sammanhangen. På nedanstående porträtt från 1677 kan man se den engelske kungen (visst är han lik Kevin Spacey?) emotta sin första ananas. Han ser litegrann ut som om han inte riktigt vet om det är bra eller dåligt, men har i alla fall tagit på sig sina bästa Christian Louboutin-klackar plus knytblus med spets, tillfället till ära.
Sedan gick tiden, och även byggandet av tropiska växthus och orangerier för odling av exotiska frukter tog fart; och det är här det snabbt förbiilande 1700-talet kommer in. Precis som alla andra statussymboler filtrerades också ananasen snabbt nedåt i folklagren och blev en eftertraktad accessoar för alla som hade råd och ville visa det. Folk kunde gå omkring nonchalant bärande på en ananas, bara så där; den som inte var förmögen nog att köpa en egen (de kostade motsvarande flera tusen kronor) kunde hyra en för en kväll, för att piffa upp det festligt dukade bordet och imponera på sina gäster; man dekorerade kläder, tapeter och porslin med ananasmönster; den blev till skulpturer, inspirerade arkitekter till märkliga kupoler (se andra bilden nedan), och man snidade ananasknoppar på trappräcken (till stor förtret för den som vill åka på dem).
Ananas är kanske inte längre favoritaccessoaren när man är ute och fingår, men den tillhör fortfarande de dyrare frukterna. Ett av skälen till det är kanske att det tar mellan 18 och 20 månader för en ananas att bli tillräckligt mogen för att skördas. Därvidlag kan man konstatera att en ananas alltså tar dubbelt så lång tid på sig att bli färdig som ett människofoster – man hinner alltså både själv bli till och dessutom få en bror under den tid det tar för en ananas att bli serveringsklar. Hawaiipizzan uppfanns år 1962 av en grekiskkanadensisk pizzabagare, men det är en helt annan historia.
Lämna ett svar