1661

Pepys hade onekligen en hel del fluffiga intressen som vi redan sett, och fick möjligen mer än sin beskärda del av den klassiska treenigheten ’vin, kvinnor och sång’ – men beträffande den sista tredjedelen ska man inte glömma att han faktiskt också var en hängiven och seriös amatörmusiker: han hade en fin och skolad sångröst, han spelade flageolettflöjt, luta och viola da gamba, och när han inte hängde på teatern gick han gärna på konsert eller spelade och sjöng själv med andra musikaliska vänner. Den 5 juni detta år lyckas han få till en skön blandning av alkohol och amatörmusik: “it being hot weather I took my flageolette and played upon the leads [husets platta tak] in the garden, where Sir W[illiam] Pen came out in his shirt unto his leads, and there we staid talking and singing, and drinking great drafts of claret, and eating botargo [salt fiskrom “to promote drinking”] and bread and butter till twelve at night, it being moonshine; and so to bed, very nearly fuddled.” (Om man fortfarande kan spela och inte trillar ner från taket och bara är NÄSTAN på örat efter att ha druckit sig otörstig på rödvin, har man förmodligen viss vinvana, tänker jag.)
I övrigt kan man notera att den sedan några år abdikerade drottning Kristina (vi återkommer till henne) drog en repa tillbaka till Sverige detta år, och stannade några månader i vår favoritstad Norrköping, som hon fått i avskedspresent; sedan levde hon ett drygt kvartssekel till i Rom innan hon dödde och blev begravd därstädes. En som däremot föddes detta år var den siste spanske Habsburg-monarken, Karl II. Stackars Karl var det sorgliga resultatet av tvåhundra år av habsburgsk inavel, vilken gradvis hade ökat på haka och underläpp men väsentligt minskat intelligensen och fruktsamheten (Karl var gift två gånger men barn blev det inga). Wiki konstaterar torrt att ”[u]nder Karl II:s regeringstid fortsatte Spanien den nedgång som hade startat under hans alltmer inkompetenta Habsburgska anfäder.” Fast visst är de lite lika, Karl och Kristina?