1435

Ja, alltså, som sagt – det var det där med stök och bök och Erik av Pommern och Engelbrekt och hin håle och hans mormor; äh, ni vet, typ. Nån domkyrka i Samojedien invigdes visst också, fast den var lika ofärdig och lika mycket ett plockepinn av äldre delar som vår egen, så det räknas verkligen inte tycker jag. En annan kyrklig miljö jag råkade läsa om så här på söndagsmorgonen lät betydligt mer intressant: i Vadstena kloster bullrade det visst långt före Vadstenabullret och Cecilia Vasa (se 1559 och 1565). Under 1400-talet hölls där nämligen bevisligen flera gånger räfst och rättarting över busiga nunnor hade tagit sig in i den manliga delen av klostret medförande vinkrus, varefter nunnor och munkar sedan drack vin tillsammans och hade hejsan och celldelning. En samtida källa klagade att ”[b]röder och systrar leka och spela, dricka vin och dansa med hvarannan i trädgården om aftonen och morgonen”. Året efter, 1436, haffade man till och med den hårdhänte fogden Jösse Eriksson i klostret; i Karlskrönikan beskrivs hur

 jn i klostridh the gingo

jöss eriksson the ther fingo

och släpedin ther vt medh hans föther

jach venther han fik tess ey böther

Jag saknar tyvärr bildbevis för allt detta, eftersom inga paparazzimålare ännu fanns (dessa uppfanns som bekant först i Boelspexet Napoleon, mer än femhundra år senare), men här kommer en fin tavla som målades för ett kloster i Innsbruck av målaren Michael Pacher som föddes just 1435. Jag är inte helt säker på vad som hände med Jösse Eriksson efter det ovanstående, men jag väljer att föreställa mig att det är han som står i Speedos längst fram i bildens centrum. De fyra kyrkofäderna som är bildens huvudmotiv har möjligen allihop torterats för sin tro, för bilden är en veritabel orgie i felkrökta fingrar. Eller kanske skojar målaren bara med betraktaren; efter att ha tittat lite närmare på den lutar jag åt att det är så det ligger till, eftersom han har målat in Alfred E Neuman i vaggan längst till höger.