Nu vill jag bara säga att idag blir det sådär himla tråkigt med den engelska politiken igen. Charles I ställdes inför rätta på order av Rumpparlamentet, dömdes för högförräderi och halshöggs. Så; nu pratar vi inte mer om det.
Susannah Hall, Shakespeares äldsta dotter, dör. Vi närmar oss.
Detta år, alltså 1649, kan man på tämligen osäkra grunder helt säkert fastställa att Stockholms nation i Uppsala grundades. En skumläsning (och möjligen ännu skummare tolkning) av Wikipedias sida om detta etablissemang ger ett antal intressanta upplysningar: 1) att alltsedan 1890-talet har nationshuset sjunkit mot ån (lutningen är ungefär 90 cm från ena änden av huset till den andra); 2) att en av nationens hedersledamöter är/var vår favoritakademiker i knytblus, Sara Danius; 3) att Carl Michael Bellmans farfar, Johan Arendt Bellman, professor i latin, var nationens sjätte inspektor 1703 – 1709. Det var kanske tur att han inte visste att sonsonens universitetskarriär bara skulle bli en knapp termin (hösten 1758); inte mycket till genomströmning där inte. Bellman beskrev sin sejour i en tillspetsad variant i Fredmans Sång N:o 28, där han bl.a. låter sitt alter ego Movitz dänga en kursbok av vår vän Pufendorf i väggen. ”Visan är en dräpande satir, i epistelton, över akademiskt skrymteri” säger Bellmanssällskapet.
”Movitz skulle bli student —
han Uppsala betrakta,
börja mumla excellent
grammatica contracta;
dum och tjock,
hic, hæc, hoc
han sig genast lärde,
hyrde sig en svarter rock,
Kyronii öl förtärde.”
Throwback Wednesday: Johan Arendt Bellman, Puffe och Sara Danius – tre akademiker i knytblus.
Lämna ett svar