Samtidigt i England: 1515 var utan tvekan Wolseys år. Efter flera år av tålmodigt täljande av nya pinnar på karriärstegen hade han redan avancerat från sin mycket enkla barndoms stampade jordgolv till kunglig kaplan, biskop, ärkebiskop och kungens närmaste rådgivare, och 1515 pinnade han verkligen på: inom loppet av ett par månader utnämndes han först av påven till kardinal, och sedan av Henry VIII till Lordkansler. Dessutom påbörjade han just 1515 ett skrytbygge som kom att väcka Henrys avund, nämligen Hampton Court Palace. Därefter planade kurvan ut, och när Wolsey misslyckades med att avkräva påven den där skilsmässan som Henry VIII så gärna ville ha, blev Henry sur och sent him to Coventry, fast i York, och tog över palatset. Sen gick det utför, och den nästa gång Wolsey utnämndes till nåt var det till ett märke för herrunderkläder (se 1755). Så går det när man bryter mot elfte budet, vilket som bekant lyder: ”Du skall hålla dig på mattan och icke bygga nåt som din monark får begärelse efter – då skall det gå dig riktigt fett illa”. Själv sa Wolsey lite efterklokt att ”Om jag bara hade tjänat Gud lika troget som jag tjänade kungen, skulle han inte ha övergivit mig på min ålders höst.”
Bilderna visar Wolsey (nej, jag är oskyldig) men däremot inte Hampton Court, utan ett annat skrytbygge som stod klart året 1515: kyrkan Тихвинский Богородичный Успенский монастырь inom det ryskortodoxa klostret Tikhvin i St Petersburgs stift. Kanske är det för att den ligger så nära det som då var svenska gränsen som den, som ni ser, kan skryta med den lite ovanliga kombinationen röda stugor och lökkupoler.
Lämna ett svar