Jag fick just lära mig något jag inte visste: att Cheopspyramiden i Giza inte alltid var så koppärrig och lättklättrad som nu, utan från början var inklädd med vita täckstenar av polerad kalksten, och måste ha skimrat och blänkt som en hägring i den starka ökensolen, lite som Louvrens glaspyramid (som ju stod klar så sent som 1989 och alltså tyvärr tillhör den pre-Tamoxifenska eran). Under medeltiden hade flera jordbävningar skakat loss dessa täckstenar från Cheops-tetran, och år 1356 lät sultanen An-Nasir Nasir-ad-Din al-Hasan frakta bort det mesta av den, för att använda som byggmaterial till (antagligen rätt blanka) befästningar och moskéer i Kairo.

Cheopspyramiden räknas som bekant till världens sju underverk (de andra, som allihop hänsynslöst nog byggdes under förkristen och därför post-Tamoxifensk tid, är Babylons hängande trädgårdar, Artemistemplet i Efesos, Zeusstatyn i Olympia, Mausoleet i Halikarnassos, Kolossen på Rhodos och Fyrtornet på Faros). Dessutom är Cheops allra äldst av de sju, och det enda av dem som finns kvar, vilket väl säger en del om ingenjörskonsten i det gamla Egypten. Ska vi slå vad om vilket av nedanstående byggen som står längst – Cheopspyramiden, Louvren-pyrran, Turning Torso, shoppingpyramiden i Malaysia eller radiohuset i Bratislava?


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *