Varken kul eller anekdotiskt, men icke desto mindre sant, tyvärr: ett av världens mest kända fall av masshysteri utspelade sig bland Puritanerna i Salem, Massachusetts mellan februari 1692 och maj 1693, då en häxjakt flammade upp och spred sig som en eldsvåda i hård blåst. Nästan tvåhundra personer ställdes inför rätta, anklagade för att ha praktiserat häxeri – alla utom fem var kvinnor, huvudsakligen samhällets olycksbarn, hemlösa, gamla, oönskade, udda människor – kloka gumman i skogen med katt och get, den gamla ungmön som levde på nåder hos släktingar – men även andra (bland annat fanns en fyraårig flicka bland de anklagade). Trettio personer befanns skyldiga; de som gick fria, lyckades oftast med detta konststycke genom att erkänna men samtidigt ange någon annan för att ha i sin tur förhäxat och tvingat dem. Av dessa trettio blev nitton personer hängda (de brändes alltså inte på bål); andra blev kvar i fängelse tills det hela dog ut. Jag tänker på hur många udda, begåvade, starka, ensamstående kvinnor jag känner (många med just katt), och undrar om det inte är tur för oss allihop att vi är födda i denna tid och inte på 1600-talet.
Lämna ett svar