1639

Om människor gick omkring och var gravida lika länge som elefanter (18-22 månader) eller ananas (se 1701), skulle Aphra Behns mamma ha vandrat omkring med alltmera bullig mage detta år, men eftersom Aphra (som föddes i december 1640) är en av de stora elefanterna i dramahistorien, tycker jag att vi sväljer den P3-övergången och ägnar dagens inlägg åt denna remarkabla kvinna – skapare av både poesi, prosa och pjäser, översättare, äventyrerska och spion, och den första professionella kvinnliga författaren i England, ”forced to write for Bread and not ashamed to owne it”. Spioneriet förlades först till Surinam och senare till Nederländerna (som England som vanligt låg i krig med), för Charles II:s räkning, och hon ingick dessemellan i kretsen begåvade (och excentriska) kungakompisar, tillsammans med bl.a. vår favoritlibertin Rochester (se 1663).
Nä, nu är det lika bra att jag erkänner. Aphra Behn är en hejarns författare, men huvudsakligen är detta inlägg en ursäkt för att vara en mullig kvinnogris och lägga upp en bild på ärkesnygglot Joseph Millson (han är en kanonbra skådespelare också, jag lovar) i en RSC-produktion av Aphra Behns ”The Rover” som jag såg, beskrattade och beälskade för vid pass fyra år sedan. Vassegoa, medgrisar av vilket kön det vara månde.