Baklängeshistorikern

Kategori: Shakespeare

  • 1595

    —

    av

    admin
    i , ,

    Dagen efter idus martiae (då Julius Caesar gick på sitt sista togaparty) heter som vanligt 16:e mars, och då var det minsann en annan upplyst despot som inte lydde rådet från välmenande tipsare, utan gick på kalas i kalasbyxor och blev ihjälpuffrad (se 1792), och då var det alltså min favoritkung Gustav III som sorgligen…

  • 1596

    —

    av

    admin
    i

    Shakespeare lyckades detta år för faderns räkning skaffa rätten att inneha ett heraldiskt vapen som bekräftelse på familjens frälsestatus (ansökan baserades på faderns tidigare karriär – vi kommer till den om några år – och släktskapet med Arden-ätten, plus naturligtvis en drös undansmugglade skattekronor). Nedan syns en skiss till vapensköld för ”Shakespeare the Player”, toppad…

  • 1597

    —

    av

    admin
    i , , ,

    Detta år vet vi åtminstone vad Shakespeare la de undansmugglade skattekronorna på: han köpte New Place, Stratford-upon-Avons näst största hus (byggt drygt hundra år tidigare; teckningen från tidigt 1700-tal visar ena längan av det U-formade huset). Den rejält tilltagna tomten sträckte sig ända ned till flodstranden, med plats för ett par lador och en fruktträdgård.…

  • 1598

    —

    av

    admin
    i ,

    Idag blir det å andra sidan skattefusk, mjukporr och utdöda djur. Det sista först: detta år skådades den allra första dronten/dodo bird på Mauritius av holländska sjömän; intensiv jakt och förstörelse av miljön gjorde att den allra sista dronten skådades redan århundradet därpå (se 1681), och då är ändå Dodo von Knyphausen inräknad. På skattefronten…

  • 1599

    —

    av

    admin
    i ,

    Idag blir det våld, action och aktiebolag. Kommer ni ihåg Richard Burbage, renässans-Londons George Clooney? Vid denna tidpunkt var det han och hans bror Cuthbert som (efter faderns död) ägde teaterkompaniet som Shakespeare tillhörde; alla andra i truppen fick lön medan de själva investerade och hinkade in vinsten. De ägde alltså till exempel kostymförrådet, de…

  • 1600

    —

    av

    admin
    i

    detta år genomförde en man vid namn William Kempe något som han i en pamflett marknadsförde som sin ”Nine Daies Wonder”. Underverket i fråga var att han dansade morrisdans från London till Norwich, över 16 mil på nio dagar (fast för den som i likhet med mig får akut skämskuddebehov av morrisdans är underverket kanske…

  • 1601

    —

    av

    admin
    i ,

    7 februari detta år fick Shakespeare oväntat besök: earlen av Essex skickade några av sina män för att be The Lord Chamberlain’s Men att spela Richard II, Shakespeares sex år gamla krönikespel om den velige 1300-tals-mjukiskungen utan arvingar som avsattes, fängslades och så småningom dog i fångenskap. Skådespelarna var ganska ovilliga att ta upp en…

  • 1602

    —

    av

    admin
    i ,

    Den andra februari detta år (eller möjligen på småtimmarna den tredje?) kom juridikstudenten John Manningham hem från en kul fest i Middle Temple Hall, alltså typ AF:s Stora Sal i det som fortfarande är juristernas campus i London. (Är detta rätt tillfälle att tala om att jag också har varit i denna vackra sal på…

  • 1603

    —

    av

    admin
    i , ,

    Idag ska vi tala om Macbeth och James I igen, och om the Stone of Scone. Det låter som ett lite väl kompakt bakverk (typ rock bun), som man måste förklä med rejäla mängder clotted cream och hallonsylt, men det är faktiskt en alldeles riktig sandstensbumling, stor som en plastpall från IKEA ungefär, fast mindre…

  • 1604

    —

    av

    admin
    i , ,

    Idag ska vi tala om renässansmonarkernas nöjeskonto. Sjuttsingen, vad med kosing det gick åt. Under 1604 hade till exempel den danske kung Christian IV en av samtidens coolaste emo-popstjärnor, lutenisten och kompositören John Dowland som sin egen singer-songwriter; Dowlands lön på 500 daler om året gjorde honom till en av hovets högst betalda personer. Dowland…