Detta år grundades Drakens orden (Sárkány Lovagrend på ungerska, Societas Draconistarum på latin) – en kunglig orden instiftad av Sigismund av Luxemburg, dåvarande kungen av Ungern, sedermera – äsch, jag orkar inte, bla bla bla tysk-romerska riket, Konciliet i Konstanz, lodenrock och mössa med flärpöron (se 1433 m.fl.). Drakens orden var kalkerad på alla ordenssällskap som bildats av oldboys från korstågen, och hade som sitt syfte att försvara kristendomen mot verkliga och inbillade fiender (läs ottomanska riket, kättare, hädare och annat okristet oknytt), men däremot inte mot Dracula, för han var medlem, och hade till och med tagit sitt namn från just denna orden. Bildgooglar man Drakens orden får man upp extremt bredbenta rocksångare samt mängd säregna tatueringar som för tankarna till vinylskivor och MC-killar; när man så äntligen hittar ordens insignier, kan man konstatera att deras totemdjur är en drake som stryper sig själv med svansen (se bild). Min omedelbara reflektion är att det känns som ett konstigt val av emblem eftersom det ju faktiskt representerar den lede fi; därefter inställer sig en mängd följdfrågor: var det alltså inte Sankt Göran som hade ihjäl draken, utan draken som ströp sig själv? Eller var det s.a.s. suicide by saint? Vad tyckte egentligen jungfrun – var hon verkligen tillfrågan om huruvida draken skulle mula, eller blev hon ledsen och jättearg på Sankt Göran för att han ridit rakt in i hennes terrarium och svärdat hennes varan? Min världsbild är i gungning, och inte kan man längre be RBG döma i frågan heller. Bilderna visar det suicidala draktecknet, jungfrun som ber för husdjurets liv, och en repris på flärpöronen så att vi har något mjukt att trösta oss med.


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *