Detta år vill jag helst slippa berätta om en otäck historia i Frankrike där en gris hade ihjäl ett barn, ikläddes människokläder, drogs inför rätta och dömdes till döden. Så i stället ska jag berätta om Margate, en liten kuststad nära landskapet Kents östligaste utpost, drygt tio mil öster om London). Margate är sedan slutet av 1800-talet mest känd som närmaste badort för folk från Londons East End; följaktligen associeras staden kanske mest med turisttingeltangel, nöjesfält, Benny Hill-humor och semisnuskiga ’komiska’ vykort, plus kanske det faktum att det var här vi fick se Mr Carson och Mrs Hughes hålla handen för första gången. Enligt vissa källor hände det emellertid helt andra, till badliv helt orelaterade, grejor där detta år: inom ramen för Hundraårskriget besegrade engelsmännen en fransk-kastiliansk flotta i det som kallas Slaget vid Margate. Å andra sidan finns det också uppgifter som säger att slaget vid Margate inte ägde rum förrän 1387, och inte var mot en krigsflotta utan mot en fraktflotta full med vin, och dessutom inte ens skedde vid Margate. Jag blir så trött. Delar av detta (fast inga saucy postcards) har jag hittat i en märklig bok vid namn “Vain Boastings of Frenchmen. the Same in 1386 as in 1798. Being an Account of the Threatened Invasion of England by the French the 10th Year of King Richard II. Extracted from Ancient Chronicles”. Slut på meddelandet


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *