Senap nämndes i matsammanhang i England för första gången, i en kokbok vid namn ”The Forme of Cury” (The Method of Cooking), skriven av kung Richard II:s franska mästerkockar (mer om detta senare). Receptet är säreget: tydligen blandade man grovmalda senapskorn med mjöl och kanel, fuktade massan och rullade till senapsbollar som fick torka, så att de därefter kunde lagras, och sen röras ut med vinäger när behov uppstod (för mitt vidkommande kan jag säga att behovet av blandningen senap/kanel inte skulle uppstå på så väldigt länge att inte ens fem år av Tamoxifen skulle räcka). Tack och lov är det inte det receptet vi får på sidan nedan.
Detta år föddes den flamländske målaren Jan van Eyck, mannen som målade UFO-Arnolfinitavlan (som vi analyserade ända ner till grovmalen konsistens år 1434). På målningen nedan har van Eyck hunnit bli lite äldre; den hopknipta surmulenheten tycks antyda att han fått för mycket stark senap (kanske med kanel i) på sin falukorvsring-i-ugnen, eller möjligen att ketchupen är slut. Glad onsdag på dig, sur-Janne.
Lämna ett svar