Detta år tillträdde en dam vid namn Tribhuwana Wijayatunggadewi tronen i Majapahitriket (på Java). Man hade kunnat tro att ett elvastavigt namn skulle vara tillräckligt majestätiskt, men nehejdå – som monark tog hon namnet Tribhuwannottunggadewi Jayawishnuwardhani, och gick alltså i mål på femton stavelser, nästan lika långt som de tjugotvå år hon kom att regera. En annan ganska mäktig typ var Erengisle Näskonungsson, som dog 30 mars just detta år. Han var marsk och riksråd, och det låter ju seriöst och så, men jag tänker ändå att varje gång han begärde ordet och talmannen var tvungen att säga hans namn, måste det ha blivit ungefär som i ”Life of Brian”? Den stackars Erengisle hade en bror med det betydligt normalare förnamnet Karl, men eftersom deras gemensamme far hette Näskonung Bengtsson (jag tror jag har lyckats hitta ett porträtt av honom; se nedan) och detta bör ha framgått av klasslistorna, torde det ha kunnat utspela sig otäcka scener på skolgården även för denne parvel.
Lämna ett svar